Adventure is the best way to learn

Ibland måste man låta sig själv vara ledsen, vara nere och känna hemlängtan. Även om man är på sitt livs äventyr så kommer det motgångar och dagar som är tuffare än andra. Igår va en sån dag och jag har nog inte gråtit så mycket sen dom första dagarna här, jag vet inte vad det va men ibland kommer bara allt över en. Då måste man nypa sig i skinnet och tänka hur stark man är som lämnade allt och flyttade till andra sidan jorden när man bara är 17, hur man börja en ny skola utan att känna någon, flyttade in hos en familj man aldrig träffat, hur man pratar ett annat språk och bor i en annan kultur, hur stark man är som har klarat över 100 dagar och tillåta sig själv att vara lite stolt. Redan när jag kollar tillbaka på dom första månaderna här så ser jag bara allt det bra, allt det jobbiga har ju bara fått mig att växa. Alla fina människor jag har träffat och alla minnen vi har skapat tillsammans, det är det som kommer stanna kvar i hjärtat i slutändan. Dom där jobbiga stunderna är en del av äventyret och jag lär mig så mycket på dom. Jag tror vi behöver motgångar och tårar för att kunna se och uppskatta medgångar och lycka, om ni förstår hur jag menar? 
 
Fortfarande hängig idag så kollar Gossip girl och firar kladdkakans dag haha, mysig kväll :) 
 
 

Kommentarer
Postat av: Anonym


DU ÄR BÄST

2012-11-08 @ 08:55:30
Postat av: Anonym

DU PÅMINNER LITEGRANN OM ROBINSON CRUSE NÄR DU STOR DÄR MED STAVEN I HANDEN,PÅ EN OKÄND PLATS,MAN KAN DRA EN PARALELL TILL DITT LIV,NÄR DU KOM ALLDELES ENSAM TILL EN OKÄND PLATS PÅ JORDEN.SKILLNADEN ÄR JU ATT DU BLEV SÅ VÄL MOTTAGEN OCH OMHULDAD SOM MAN KAN ÖNSKA SIG.HA DET GOTT HANNELILL PUSS O KRAM

2012-11-08 @ 09:04:57
Postat av: Anonym

When going gets tuff the tuffs gets going.. Love u forever Daddy cool

2012-11-08 @ 22:50:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0